Jag funderar faktiskt på att gå och lägga mig. Även fast klockan inte är alldeles för mycket. Men jag går hellre och lägger mig och dra täcket över huvet och tänker på allt som snurrar runt i skallen. Istället för att sitta här och försöka få tiden att försvinna. Åh, jag är deppad. Det måste snart hända någonting positivt i mitt liv, innan jag går under. Tacka vet jag Saga. Hon förgyller min dag. Hon är min gris och alldeles för bra helt enkelt. I love you, my sunshine

Alla som är glada hela tiden, och verkar ha de perfekta livet. Vart i helvete stoppar ni era bekymmer? Det hade varit skönt om jag också kunde stoppa bort, eller slänga bort mina. Istället för att de ska hända bra saker varje dag, så kommer de istället fler och fler dåliga. Snart är jag på ruta ett igen, där jag var för några år sen. Och hur jobbigt var inte de. Men jag försöker, för varje jävla dag som går. Att bara ta mig en liten, liten, liten bit längre upp. Okej, nu få de räcka med att skriva en massa jävla negativa rader. Har blivit alldeles för många idag. Kan inte lova att de inte kommer komma några i morgon, eftersom att jag redan känner på mig att det kommer att bli en väldigt tråkig dag. Ska ringa Joakim och höra vad han har för sig. Om han kanske har lust att komma hem och lyssna på mitt surr ett tag. Men, jag tvivlar..

Nattitnatt