Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, jag har aldrig kramat någon så hårt. Igår åkte jag skoter med the man. Idag är jag faktiskt glad att jag lever. Trots min onda hals och mina onda ben.

Nu har jag börjat räkna ner. Snart börjar jag jobba. Och de känns, inte så lockande... Men jag ska inte klaga idag. Jag kunde ju ha varit död.