1 år sedan du lämnade mig

Tänk att de gått ett år. Ett helt år utan dig. Jag kan inte förstå det. För ett år sedan vid den här tiden, visste jag inte nånting. Men du var redan borta. För ett år sedan var sista gången jag pratade med dig, kramade dig och skrattade tillsammans med dig. Jag visste inte då jag for hemifrån att det skulle vara sista gången jag fick se dig, höra dig, eller känna lukten av dig. Jag visste inte att de skulle vara sista gången jag fick träffa dig, mamma.

Sista dagen på ett jobbigt och jävligt tufft år. Det gör lika ont idag, som det har gjort hela tiden. Jag måste lära mig leva med smärtan, vilket jag inte riktigt tror jag gjort än. Kommer jag nånsin att göra de?

Jag kommer aldrig glömma dig. Jag kommer aldrig att acceptera att du togs ifrån mig. Jag kommer att sakna dig i resten av mitt liv. Varje dag utan dig, gör ont. Att inte få ha dig kvar hos mig mamma, det är inte rättvist.

Jag behöver också min mamma hos mig.

Jag älskar dig, mer än ord kan beskriva.
Du är min ängel.








En liten lista

Mitt 2010

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Levde i ett helvete, på riktigt mer eller mindre hela året
Tillbringade 2 underbara veckor på Kanarieöarna i april

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Hade inga alls faktiskt

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Jajjemen!

4. Dog någon som stod dig riktigt nära?
Min mamma, min fina mamma..

5. Vilka länder besökte du?
Kanarieöarna

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Jag vill ha mamma tillbaka, hela tiden..

7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
31 dec 09- 1 januari, 22 januari, 14 juni, 3juli, 20 november

8. Vad var din största framgång 2010?
Började att tänka på mig själv!

9. Största misstaget?
Att jag förlät för mycket, om och om igen.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Deprimerad, sjukskriven 3 månader

11. Bästa köpet?
Hmm, pappa betalar?

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Allt kalasande, kläder and so on..

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Fick tag i en mysig lya i Östersund
Träffade Hasse igen
Hela sommaren var underbar

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
Matisyahu - One day
... många fler också, men den är speciell!

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare, det har varit ett tufft jävla år.
Men sen insåg jag vilka underbara vänner jag har,
och dom fick mig på fötter igen!

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Önska att jag hade börjat levt mitt liv tidigare!

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Ljugit för mig själv och andra

18. Hur ska du tillbringa julen?
Tack och lov är den över, och det var skit.
Utan mamma.. det blir aldrig samma.

19. Blev du kär under 2010?
Att jag blev! <3

20. Favorittidning?
Cosmopolitan, VR, ja sånt där trams..

21. Favoritprogram på TV?
SONS OF ANARCHY! Det bästa som gjorts!

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Hatar, har jag insett är ett förbannat starkt ord. Men ogilla, det gör jag nog.

23. Bästa boken du läste i år?
Har haft annat för mig faktiskt

24. Största musikaliska upptäckten?
Njae, ingen direkt..

25. Något du önskade dig och fick?
Jag har fått massor!

26. Något du önskade dig men inte fick?
Njae, att få mamma tillbaka, men jag vet ju hur de är..

27. Årets bästa film?
Årets? Vet jag inte. Men walk the line och blood in, blood out har jag nästan kollat sönder.

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Ingen speciellt, för jag hade inte ork till de.

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Ja, det finns de. Men jag hoppas de kommer inom en snar framtid!

30. Vad fick dig att må bra?
Mina fantastiska vänner, min släkt, min kärlek,
sommaren, alla sena kvällar, allt skratt.

Dag 08 – Ett ögonblick

Nu har de gått några dagar igen sen sist jag skrev, men jag har prioriterat annat än datorn nu dom här dagarna som varit. I onsdags, kom äntligen mitt hjärta, min älskling, min andra halva hem. Som jag har saknat honom, det är helt sjukt. Därför, är just de ett ögonblick som jag inte kommer att glömma i första taget. När jag ser denna fina, underbara människa komma gåendes mot mig och att jag äntligen få hålla om honom igen efter så länge. Det är så skönt att få ha honom nära mig igen, om så bara för en stund. Försöker inte att tänka på att han ska iväg igen, utan jag njuter av varje sekund jag får tillsammans med honom nu. Fina Hazel, jag älskar dig!

Snabbupdate;
Ja, som sagt i onsdagskväll kom Hasse hem. Hämtade han vid flyget runt 20, och sen for vi hem till mig. Torsdagen tillbringades i soffan hela dagen, tills vi var tvungen att fara hemåt. -35, och ingen värme alls i min bil(jävla skitskitskitskit bil!), det var verkligen inte kul. Fick sällskap i bilen påvägen hem också, och ja, haha. Vilken stjärna, vilken människa säger jag bara. Stannade en sväng hos älskling på Hammarn, och sen begav jag mig vidare till pappa. Fort in i värmen och sen under täcket, och somnade som en stock. Julafton, vaknade med ångest och ville egentligen inte kliva upp. Men gjorde de iallafall, och runt 14 rullade vi (ja, vi, orkar inte skriva alla namn) mot syster där vi skulle tillbringa den överdrivet överskattade skitdagen, julafton. Det var tufft, jag mådde inge vidare alls. Det var så jävla skönt då jag kände att jag hade klarat av dagen. Ja, svårt att förklara. Juldan, fylla, fylla, fest, full. Sen har jag bara myst med min fina pojke. Typ, så har det varit!

MAMMA, du finns i mina tankar hela tiden <3

Dag 07 – Min bästa vän

Jag har suttit och försökt logga in här på blogg.se hur länge som helst. (Okej, inte hur länge som helst, men ett bra tag iallafall) Och jag blir så irriterad då det inte funkar, då jag väl tänkt skriva. Jaja, nu går det ju iallafall så det är väl lika bra att passa på.

Dag 7, i denna lista då. Var förresten ett tag sen jag skrev på den, men vad gör de? Ni kanske inte bryr er iallafall? Alltså, jag ska skriva om min bästa vän. Jag vet inte om jag bara har en, för jag är så lyckligt lottad att jag har flera stycken. Men först och främst, så är det mamma som står högst upp på listan.

Mamma: Min allra bästa vän. Du fanns alltid där, du gjorde alltid allting för mig, ställde alltid upp. Jag är ärligt talat inte hel utan dig. Men som jag skrivit tidigare, så ska jag klara de här för din skull. Jag ska göra dig stolt. Vila i frid, älskade, fina, underbara mamma. Jag saknar dig, varje dag så de gör ont.

Mia: Sen vi började i 7:an har du alltid varit som en syster för mig. Vi kan bråka, jag kan bli tokig på dig, vi kanske inte pratar med varandra på flera dagar, veckor. Men vi vet vart vi har varandra ändå. Jag vet att jag kan berätta allting för dig, och att de stannar hos dig. Söta syster, förevigt och föralltid, så är det bara.

Hasse: Älskade Hazel, älskade älskling. Sen jag träffat dig nu igen, så har du hjälpt mig så otroligt mycket. Du har funnits vid min sida när jag varit ledsen, du har hjälpt mig upp från botten och fått mig på fötter igen. Du gjorde hela sommaren underbar, du fick mig att se framåt istället för bakåt. Och nu är du min, min, min, min. Jag kommer aldrig kunna tacka dig tillräckligt för allt du gjort för mig. Jag älskar dig!

Emil: Min lilla mulm. I 7:an kom också du in i mitt liv. Och jag har så mycke minnen tillsammans med dig. Det är sjukt vad mycket vi har gjort tillsammans. Jag är glad att du fortfarande finns kvar, efter allt dumt jag gjort. Men det visar ju bara att du är en äkta vän, och dig vill jag aldrig mista ur mitt liv!

Marie: Eller rättare sagt, Märy. Finafinafina människa. Du är en av dom ärligaste människor jag känner, och det är så lätt och prata med dig. Du har stöttat mig, du har hjälpt mig, gett mig råd. Och trotts att jag varit "borta" ett tag, så finns också du kvar. Sen beundrar jag allt du gör. Du är mamma till världens sötaste flicka, och du gör ett kanon jobb. Jag kommer aldrig glömma första gången jag såg dig hålla din dotter i din famn. Ni två, betyder oerhört mycket för mig!

Dessa människor har en stor plats i mitt hjärta, och dom är mina bästa vänner. Fast alla mina vänner, är dom bästa. Och jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om varenda jäkel, men nu "valde" jag ut dom här. Jag kanske inte alltid har behandlat mina vänner så bra, men de har varit mycket problem förut. Men nu, nu vet jag verkligen vad som är viktigt här i livet. Jag sviker aldrig någon av mina vänner igen, aldrig någonsin.

Ni är mitt liv


Några dagar senare

Ja, idag är det måndag. 4 dagar kvar till julafton. Tiden går fort, fast de känns som att den står still. Jag gruvar mig faktiskt för julafton. Jag har hatat julafton sen morfar gick bort, och nu är det första julen utan min mamma. Det kommer aldrig någonsin bli samma. Nyårsafton kommer aldrig bli samma sak. Det här året att varit tufft så in i helvete, men det har också varit bra stunder.

Jag har mist min mamma, försökt att få saker och ting att funka iallafall, tårar har runnit, jag har gått ifrån ett 5-årigt förhållande som har varit både bra och dåligt, jag har flyttat, jag har varit nere på botten, varit sjukskriven, jag har upptäckt att jag har världens bästa vänner, sommaren var underbar, jag träffade fantastiska H som fick mig att få tillbaka livslusten, sena kvällar och mycket skratt hela sommaren, flyttat än en gång och har börjat plugga. Ett år fyllt med både hat, smärta, glädje och kärlek.

Jag hade aldrig klarat av de utan min fina pappa, min släkt, mina underbara vänner och min älskade H. Ni betyder allt, och tack för erat stöd och allt ni gör för mig. Jag älskar er.

Mamma - Jag ska leva för dig, jag ska klara det för att jag vet att du är med mig. Du är saknad, du kommer alltid att vara den bästa. Jag saknar dig, förstår du det?



Jag älskar dig
Jag önskar att du kunde komma tillbaka.
Du är världens bästa mamma.


Dag 06 – Min dag

Min dag började med att hjärtat ringde och väckte mig runt halv 10, så söt som han är. Låg och myste ett tag med Saga innan jag pallrade mig upp ur min sköna, varma säng. Tack och lov, så är Saga morgontrött och vill sova länge och så gillar hon inte alls kyla, så därför går det supersnabbt varje morgon jag är ute med henne.

Kom in till värmen igen efter att ha varit ute en snabbis. Gjorde mig lite te och satte mig vid datan och nördade en stund innan jag gjorde mig klar för skolan. Mia ringde och undrade om jag kunde hämta henne. Javisst, tänkte jag. Så jag gick ut och satte i motorvärmaren, gick in, sen satte jag mig åter vid datan för att vänta tills jag skulle fara iväg. Och så jävla typiskt, då jag ska till och fara, så ser jag att det är ett pucko som har ställt sig framför min bil. Så jag kommer inte ut. Irriterad vart jag, och så var jag tvungen att säga till Mia att jag inte kunde hämta henne.

Gick i kylan till skolan, kom dit och började lektionen kl 13. Hade VOMS idag, och pratade om Rehabilitering. Slutade runt 15.30, och gick då hem igen. Har lagat lite mat, pratat med hjärtat, suttit vid datan och ska strax packa och fara hem till pappa tills i morgon.

Typ.. så har väl min dag sett ut hittills. Inte så jävla innehållsrik idag, men så kan de ju inte vara alla dagar. Kvällen kommer jag förmodligen tillbringa framför tvn hemma hos min fina pappa.

Mamma - Jag saknar dig så de gör ont!

Dag 05 – Vad är kärlek?

Nu har jag inte skrivit på några dagar igen. Men jag var lite halv down hela förra veckan, så därför hade jag ingen lust. Men jag har faktiskt tänkt på den här frågan och inte kommit fram till ett bra svar. Kärlek kan vara så mycket, så himla olika beroende på vad det handlar om. Kärlek till familj, vänner, pojkvän, musik, djur and so on...

Jag kan inte beskriva riktigt vad kärlek är. Men jag vet att min älskade H, visar mig mer kärlek än vad jag någonsin varit med om.
- I love you, sunshine

Idag är det måndag, och jag har nästan precis kommit upp ur sängen. Sitter och dricker lite te och myser med lite tända ljus (vaniljljus off course..). Lite senare blir det stan, för att handla dom sista klapparna. Jag ser inte alls fram emot julafton. Det är tuffa dagar framför oss nu.. - Tar dom aldrig slut?

Mamma <3

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Jag skrev inget igår, men tiden fanns inte. Jag pluggade i stort sett, hela dan. Iallafall hela kvällen, och nu kommer jag faktiskt inte ihåg vad fanken jag gjorde mer igår (??) - störigt, det står helt still. Aja, nu ska jag alltså skriva det jag har ätit idag, och det går ganska fort.

Frulle; Naaada
Lunch; Räksallad alá äckel ICA, kind off
Middag; Honungsmelon, och nej, inte en hel jävel

Jag har haft fullt upp idag. Tidigt morgon idag. Hjärtat ringde och väckte mig strax efter 6, klev upp och tog en promenad med Sagis. Sen gjorde jag mig klar och knatade iväg till skolan. Temadag smitta/smittspridning, ett jäkla surrande och skrivande. Efter de snabb lunch, lite läsning av massa anteckningar och sen var de avstäming på en uppgift. Slutade, drog iväg och tränade med flickorna en timme. Kom hem, direkt ut på prommis med Saga igen. Och NU, sitter jag här, nyduschad, och dragit på mig mina myskläder. Jag är trött. Men, ska ta bilen och fara hem till Katten och plugga ännu mer nu.

Ikväll när jag kommer hem, ska jag mysa ner mig i sängen med lilltjejen och så ska jag kolla på Sons of Anarchy, jag är fast. Så jävla bra. Synd att hjärtat inte är här hos mig bara. Men snart så är han hemma igen, några veckor. Men jisses, va skönt det ska bli att få ha honom hos mig ett tag!

Mamma - Du är min ängel <3


Dag 03 – Mina föräldrar

Mina föräldrar. Min pappa och min mamma. Gifta i 20 år.

Pappa; Min pappa heter Ronny, han jobbar med sitt eget företag. Bärgar bilar, lagar bilar what so ever, jag är inte så himla insatt i de om jag ska vara ärlig. Han är världens bästa pappa. Det finns ingen annan människa som ställer upp för mig så som han gör. Han är också en av dom starkaste personerna jag känner. Vi båda två har haft ett tufft år. Det går sakta, otroligt sakta, men vi har iallafall kommit en liten bit. Och jag hade inte klarat mig utan min pappa. All kärlek i världen till honom <3 !

Mamma; Vart ska jag börja? Det finns så himla mycket som jag skulle kunna skriva om min underbara mamma, Mayvon. Min bästa vän. Alltid ställt upp, alltid hjälp mig, alltid funnits vid min sida. Dag som natt, sommar som vinter, år efter år, alltid. Men jag har inte henne kvar hos mig nu. Den 31 december 2009, lämnade min mamma detta liv. Jag känner mig inte hel utan henne. Jag saknar henne, så det gör ont. Att inte kunna prata med henne, skratta tillsammans med eller åt henne, att inte kunna dela saker tillsammans med henne mer, det gör så jävla ont. Den smärtan, kan nog ingen ens föreställa sig. Jag tänker på henne varje dag. Det är många gånger jag har tänkt "Jag måste berätta de för mamma" men sen har jag kommit på hur verkligheten ser ut och att de inte går. Visst, jag kan prata med henne. Men jag kommer inte få nått svar, jag kommer inte få se henne igen, jag kommer inte få ha henne hos mig igen. Jag och mamma kunde bråka riktigt mycket, vi kunde gå varandra på nerverna. Men jag hoppas att hon vet, att jag har älskat henne sen första stund och kommer alltid att göra.

Det spelar ingen roll hur lång tid det har gått, hur lång tid de kommer gå. Smärtan av att inte få ha min mamma hos mig, kommer jag få leva med i resten av mitt liv. Jag kommer måsta lära mig leva med smärtan och saknaden av min egna mamma. Min mamma, min bästa vän. Världens bästa människa.


Här är hon, min mamma.
Himlens vackraste ängel


Dag 02 – Min första kärlek

Internet här hemma hos pappa har inte funkat på hela dan, så jävla typiskt. Jag blir tokig då saker inte fungerar som dom ska. Åh! Men nu verkar det ju funka ganska bra iallafall, men segare än vanligt. Men, men. Dag 2, och jag ska alltså skriva om min första kärlek. Herregud tänkte jag. Det är ju som ganska svårt att komma ihåg. (Eller egentligen är det inte de, men jag har nog förträngt min såkallade första kärlek ganska bra..)

Jag vill inte skriva hans namn. Men, första gången jag såg honom gick jag i 6:an. Jag visste inte vem han var, eller om han ens bodde i närheten. Jag tyckte han var döläcker och han verkade inte vara som alla andra. (Och på den punkten hade jag rätt, han var verkligen inte som alla andra.) Jag tänkte på honom, ofta. Sen började jag 7:an, bytte skola och hamnade på samma skola som honom. Jag såg honom varje dag, och jag tyckte om honom mer och mer för varje dag. Vi vart kompisar ganska snabbt, rätt bra kompisar. Vi umgicks i stort sett hela tiden, och jag var såklart dödligt kär i honom fast de visste han inte om. Men senare så började han att skicka söta sms och ja, till slut vart han min helt enkelt. Jag var lycklig, då.

Men saker vart inte direkt som jag hade tänkt mig. Eller, saker vart fel. Han var elak, dum, ett jävla kräk. Men jag trodde att det på något sätt skulle vara så. Jag vart blind, och insåg inte att han behandlade mig illa. I 2 år, var jag tillsammans med honom. Tills jag på något sätt vaknade upp för en stund, och satte stopp.

Att jag lät honom behandla mig så som han gjorde, var ett stort misstag. Men han var ändå, min första riktiga kärlek.

Dag 01 – Presentera mig själv

Okej, det är väl kanske dax att börja med det här nu. Till veckan kommer jag troligtvis få till internet hemma hos mig (om det inte kommer jävlas såklart) - men jag håller tummarna. På de här sättet så kommer nog min blogg hålla igång ett tag till..

Jag ska alltså presentera mig själv nu. Jag har alltid haft svårt för att skriva om mig själv, för jag får liksom aldrig till nånting bra. Men, Petra heter jag. 22 år (och ja, jag har redan börjat fått åldersnojja), bor just nu i Östersund med min staffetjej Saga, där jag förmodligen kommer att tillbringa minst ett år. Trodde aldrig att jag skulle flytta tillbaka till denna stan, men tji fick jag, här är jag igen. Jag har precis börjat plugga igen, efter några års ledighet ifrån skolböckerna. Jag flyttade hemifrån första gången när jag var 15-16 år, och flyttade faktiskt då till Östersund. Gick gymnasiet på Wargen, Barn och fritid i 3 år. Studenten- 07 och jag har nog aldrig varit så lycklig som jag var just den dagen.

Starten i Östersund då vart inte direkt som jag hade tänkt mig. Hamnade lite fel och problem hit och dit, men det löste sig till slut. Bodde till en början med Mia, men flyttade sen till egen lägenhet och sen flyttade jag ihop med min dåvarande pojkvän. I cirkus 5 år höll vi ihop, genom allt. Och då menar jag allt. Men nu i sommar så gick vi skilda vägar. Efter mina 22 år på denna jord, så har jag lärt mig att aldrig ta någonting för givet. En dag kan allting vara försent. Man har bara ett liv, så lev här och nu.

Det får räcka så, mer behöver ni inte veta just nu.



RSS 2.0