Nu har de gått några dagar igen sen sist jag skrev, men jag har prioriterat annat än datorn nu dom här dagarna som varit. I onsdags, kom äntligen mitt hjärta, min älskling, min andra halva hem. Som jag har saknat honom, det är helt sjukt. Därför, är just de ett ögonblick som jag inte kommer att glömma i första taget. När jag ser denna fina, underbara människa komma gåendes mot mig och att jag äntligen få hålla om honom igen efter så länge. Det är så skönt att få ha honom nära mig igen, om så bara för en stund. Försöker inte att tänka på att han ska iväg igen, utan jag njuter av varje sekund jag får tillsammans med honom nu. Fina Hazel, jag älskar dig!

Snabbupdate;
Ja, som sagt i onsdagskväll kom Hasse hem. Hämtade han vid flyget runt 20, och sen for vi hem till mig. Torsdagen tillbringades i soffan hela dagen, tills vi var tvungen att fara hemåt. -35, och ingen värme alls i min bil(jävla skitskitskitskit bil!), det var verkligen inte kul. Fick sällskap i bilen påvägen hem också, och ja, haha. Vilken stjärna, vilken människa säger jag bara. Stannade en sväng hos älskling på Hammarn, och sen begav jag mig vidare till pappa. Fort in i värmen och sen under täcket, och somnade som en stock. Julafton, vaknade med ångest och ville egentligen inte kliva upp. Men gjorde de iallafall, och runt 14 rullade vi (ja, vi, orkar inte skriva alla namn) mot syster där vi skulle tillbringa den överdrivet överskattade skitdagen, julafton. Det var tufft, jag mådde inge vidare alls. Det var så jävla skönt då jag kände att jag hade klarat av dagen. Ja, svårt att förklara. Juldan, fylla, fylla, fest, full. Sen har jag bara myst med min fina pojke. Typ, så har det varit!

MAMMA, du finns i mina tankar hela tiden <3