Hjärnsläpp

Ibland kan det vara så förbannat svårt att komma på nånting att skriva. Hur mycket man än tänker och försöker komma på, så går det bara inte. Idag är en sån dag. Men det ser ju ut som att jag kommer få till några rader iallafall? I helgen har vi varit hemma hos pappa, vi kom hit i lördagskväll efter jag hade slutat jobba. Jag började klockan 7 i lördags morse och fyfasiken vad jag tyckte det var tråkigt att kliva upp strax efter halv 6. Men det gick och på jobbet gick det också bra. Det var faktiskt första helgen, som jag jobbade där.

Annars har helgen varit lugn och igår var de morsdag. Jag var inte ner på graven nånting, för jag känner fortfarande att jag inte klarar av de. Vissa människor kanske tycker de är konstigt och då får dom göra de. Jag tar saker och ting i min egen takt, och skiter fullständigt i vad andra tycker och tänker.

Det är konstigt att dagarna går, även fast det känns så förbannat tomt. Ibland vill jag bara kunna ringa till mamma och snacka massa skit om egentligen ingenting. Jag saknar min fina mamma, varje dag. Men jag vet att hon också är med mig varje sekund och det gör att jag kommer klara de här.

Jag skulle egentligen ha tatuerat mig igen, men jag ändrade tiden. Jag vet inte riktigt hur jag vill ha den till 100% och då är de ingen idé att göra den om jag inte känner mig helnöjd efteråt. Men så länge ska de inte ta, för jag vill verkligen ha en tatuering för mamma.

Idag skiner solen, och det är skönt. På lördag fyller jag 22, och jag vet inte vad jag ska tycka om det...

MAMMA <3


Tisdag hela dan

Det är redan den 25 maj. Jag börjar redan få panik för nästa månads räkningar. Jag har knappt något jobb nu innan jag går på mitt vik för sommaren. Hur ska jag kunna klara mig? Jag hatar pengar, jag hatar att jag behöver pengar, jag hatar ångesten över att inte ha några pengar. När jag väl går på mitt vik, så kommer jag inte ha många lediga dagar, det känns tufft och passen är väldigt långa. Men jag antar att jag inte ska klaga? Jag kommer iallafall veta att jag klara mig i augusti och septemper.

Om lite mer än en vecka fyller jag år. Förut tyckte man att det skulle bli kul att fylla år, men jag tycker de är jobbigt. Man blir ju bara äldre och äldre, och det får jag också panik över. Jag har ingen aning om vad jag vill bli när jag blir stor och det känns som om man måste ha klurat ut de snart. Jag har ingen aning om vart jag skulle kunna tänka mig att bo, att faktiskt försöka känna sig hemma och trivas. Men, det får jag fortsätta tänka på ett tag antar jag?

Jag önskar mig pengar, pengar, pengar, pengar, och lite mer pengar.. tack...

Mamma, vackrast av alla! <3


En månad sen

Kanske ska passa på och skriva lite? Jag har inte skrivit på nästan en månad, så nånting borde jag ju faktiskt kunna få till. Ni kanske är sugen på att höra om resan lite grann? Kan dra den korta versionen; Varmt och hur underbart som helst. Jag skulle kunna ha stannat där. Jag skulle kunna bo där. Men nu har jag snart varit hemma i 2 veckor, och jag tycker att det känns så himla länge sen jag var borta.

Det känns jobbigt att veta att nu är det bara jobb, jobb, jobb, jobb och jobb hela sommaren. Ingenting annat kommer jag hinna med. Gris schema har jag fått, men jag får väl låtsas se glad ut antar jag. Ni får ursäkta, men jag känner mig så jävla down nu att det är lika bra att jag slutar skriva på en gång, så att det inte blir en massa klag på det också.

MAMMA, JAG SAKNAR DIIIIIIIIIIG!!!!!!!!!!!!!!!!!
MAMMA, JAG SAKNAR DIIIIIIIIIIG!!!!!!!!!!!!!!!!!
MAMMA, JAG SAKNAR DIIIIIIIIIIG!!!!!!!!!!!!!!!!!
MAMMA, JAG SAKNAR DIIIIIIIIIIG!!!!!!!!!!!!!!!!!
MAMMA, JAG SAKNAR DIIIIIIIIIIG!!!!!!!!!!!!!!!!!

RSS 2.0