Ibland kan det vara så förbannat svårt att komma på nånting att skriva. Hur mycket man än tänker och försöker komma på, så går det bara inte. Idag är en sån dag. Men det ser ju ut som att jag kommer få till några rader iallafall? I helgen har vi varit hemma hos pappa, vi kom hit i lördagskväll efter jag hade slutat jobba. Jag började klockan 7 i lördags morse och fyfasiken vad jag tyckte det var tråkigt att kliva upp strax efter halv 6. Men det gick och på jobbet gick det också bra. Det var faktiskt första helgen, som jag jobbade där.

Annars har helgen varit lugn och igår var de morsdag. Jag var inte ner på graven nånting, för jag känner fortfarande att jag inte klarar av de. Vissa människor kanske tycker de är konstigt och då får dom göra de. Jag tar saker och ting i min egen takt, och skiter fullständigt i vad andra tycker och tänker.

Det är konstigt att dagarna går, även fast det känns så förbannat tomt. Ibland vill jag bara kunna ringa till mamma och snacka massa skit om egentligen ingenting. Jag saknar min fina mamma, varje dag. Men jag vet att hon också är med mig varje sekund och det gör att jag kommer klara de här.

Jag skulle egentligen ha tatuerat mig igen, men jag ändrade tiden. Jag vet inte riktigt hur jag vill ha den till 100% och då är de ingen idé att göra den om jag inte känner mig helnöjd efteråt. Men så länge ska de inte ta, för jag vill verkligen ha en tatuering för mamma.

Idag skiner solen, och det är skönt. På lördag fyller jag 22, och jag vet inte vad jag ska tycka om det...

MAMMA <3