Finns inga ord..

Vart jag än kollar så står de morsdag, glöm inte bort din mamma, till världens bästa mamma, ge din mamma nånting fint på morsdag, mamma, mamma, mamma, mamma överallt. Igår köpte jag en morsdag present till min mamma, men jag måste gå med dessa jävla tunga steg till hennes grav. Jag får inte ge min mamma en kram, jag får inte träffa henne, jag får inte skratta tilllsammans med henne, jag får inte se henne, jag får inte prata med henne och fråga om råd. Jag får bara stå och se hennes namn på en gravsten och de känns som knivhugg i hjärtat varje gång jag ser den och hennes namn där. Jag får lämna sakerna där, jag får inte veta vad hon tycker.

Det går inte att förklara hur mycket jag saknar min mamma. Det går inte en dag utan att jag tänker på henne eller önska att hon vore här. Flera gånger när jag har velat berättat nånting för henne har jag tänkt att jag ska ringa henne, och tar upp telefonen. Men kommer på i samma sekund att det inte går.

Jag skulle göra allt, för att bara få en kram och höra min mammas röst eller hennes skratt.

Det är svårt att vara glad och tänka positivt, för så fort det är nånting som känns bra eller att man börjar att se ljusare på saker och livet i allmänhet, så får man en sån jävla käftsmäll så att man faller tillbaka. Ett litet steg fram och hundra steg bakåt.
Hur länge ska de ta?

Livet är... ja, jag har inte upplevt så mycket mer än att de bara är orättvist.Nu har de hänt igen. Och de finns inga ord.. fyfan
Vila i frid, jag hoppas att du har de bättre nu och hälsa mamma <3






Jag hann aldrig säga de,
men tack för allt du gjort för mig,
jag älskar dig, mer än jag kan förklara.
Du fattas mig, och jag behöver dig.
Det gör ont, att du inte finns här längre..

Världens finaste mamma.


Kommentarer
Postat av: Ulliz

<3<3<3

2011-05-26 @ 17:25:21
URL: http://annaulliz.bloggplatsen.se
Postat av: mias

Ja Petra. Du är så stark fasten du sliter så ont. Förstår dig att du så mycket vill krama hon och prata med hon. Allt gick ju så fort. Du va helt oförbered. Du skriver så fint och bra och jag är övertygad att en dag kommer hon att göra något för dig så du uppmärksammar att hon är med dig. Hoppas att det går hyffsat i alla fall på söndag. Och hem till oss vet du att du alltid är välkommen. Stor kram.

2011-05-26 @ 18:13:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0