Nästan 14 dagar

.. är det sen jag skrev sist.

Lördag idag, och jag är hemma hos pappa. Tidigare idag så for vi bort till moster och åt smörgåstårta, där även kusinervitaminer och morbror va. - Grattis igen, Niklas! Nu sitter jag och väntar på att Sofia ska kocká klart i köket så att vi får i oss lite middag och sen ska jag faktiskt bege mig till Marie och dricka kaffe och surra, och sen ska jag förbi Mia en sväng. Vill hinna träffa mina flickor innan jag beger mig på måndag kväll. Hoppas nu bara att vi kommer iväg. Jag menar, askmoln? Såklart. Det ska ju alltid vara nånting. Äsch, det är bara att hålla tummarna helt enkelt. Jag stannar hos pappa i natt, sen far jag hem i morgon. Har inte börjat packa än, men jag har tänkt åtminstonde lite på vad jag ska ha med mig. Tvättade hela jäkla kvällen igår, och fick ändå ta mig med lite tvätt hem hit till pappa.

Har ni tur så hamnar jag vid datan fler gånger medans jag är här. Och det var faktiskt väldigt länge sen jag skrev fler än ett inlägg på mindre än 1 vecka. Jag vet att ni saknar mig.

I´ll lost the best friend, that I ever had. Mamma, jag saknar och älskar dig, så himla mycket.
Världens vackraste ängel

Sunny sunday

Solen skiner, och det får mig att längta ännu mer tills jag kommer tillbringa 2 veckor i solen, på stranden och bara försöka slappna av och njuta. Jag längtar! Men, nu är jag i Bispgården och sitter och väntar på att tvätten ska bli klar, så jag kan fara vidare. Och där väntar det ännu mer tvätt och en tvättid att passa. Troligtvis blir det en slapp söndag idag. Jag tycker forfarande inte om söndagar, och kommer förmodligen aldrig att göra de heller.

Veckan som kommer, kommer innehålla en massa jobb. Så denna vecka kommer gå fort, och sen på torsdag ska jag göra ett expriment, och det känns spännande. Nu börjar de låta som att det börjar bli klart i tvättstugan, så jag ska gå iväg dit in och göra ett ryck. Var förresten på gamla Nipis idag och hälsade på en sväng, och skrev ut några papper. Det kändes lite jobbigt att träffa dom gamla, att prata med dom. Men jag klarade av de också. i guess I´m stronger than I think I am. Skrev ut en bild på tatueringen som jag ska skissa om lite, så jag hoppas jag har lite feeling senare ikväll då jag sätter mig med pennan.

Jag älskar dig, mamma. Underbara mamma.

Länge sen igen

Jag har hamnat i en verklig bloggtorka. Jag har nästan inte skrivit på en månad. Det känns som om jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, men samtidigt så vill jag inte skriva allting som snurrar runt i mitt huvud. Jag passar på att sitta vid datan nu, eftersom att jag är hemma hos pappa. Jocke och jag har flyttat, vi har inget internet än, vi har inte ens alla saker på plats än, även fast vi bott i lägenheten i cirkus 2 veckor. Jag har börjat jobba igen, dock inte på gamla Nipis, utan på 2 nya ställen. Det går himla bra faktiskt, och nu längtar jag till och med tills jag ska jobba igen.

Igår skulle jag egentligen börja träna igen. Men jag kom på i sista sekund, att jag inte hade några skor, inga träningskläder eller nånting som jag behövde i lägenheten, såklart. Så jag var tvungen att hoppa över. Vilken ångest, jävla ångest. jag fick. Jag har tappat stinget lite grann, ganska jävla mycket, men det känns som om jag kan ta kontroll över de igen. Tack och lov. Jag mådde så mycket bättre då jag höll igång.

I morgon blir det en tripp till Birsta igen. Pengar som jag egentligen inte har, går åt. Jag önskar bara att försäkringskassan kunde öka på sitt jobb lite grann. Jag behöver pengarna nu!

Mamma, min fina mamma. Jag tänker på dig varje dag. Du är vackrast!

För mycket i skallen

Det är jobbigt att känna "åh, nu klarade jag en till dag". För egentligen, hur länge ska man känna så? Och vad är det egentligen som kommer att kännas bättre då det gått fler månader, flera år? Jag tycker tiden står still. Jag har inte jobbat på över två månader, jag har bara gått runt och försökt få tiden att gå. Men ärligt, så tror jag ändå inte att jag skulle orka vara bland massa folk och lyssna, prata, and so on. Just nu vill jag bara ta varje dag i min egen takt, trots att det kan innebära att jag inte lyfter ett finger. Men, jag försöker... och jag kommer klara det!

Helst skulle jag vilja packa en väska, stänga dörren efter mig och fara runt i världen och slippa verkligheten för en stund, några månader, kanske ett år. Att få bara vara.. skitsamma, drömma går ju!

Mamma - Jag vet att du förstår vad jag menar..

Fredagkväll

Ikväll vart jag och pappa bjuden till farmor och farfar på middag. Toppen tyckte jag, eftersom att jag inte alls tycker det är speciellt roande att laga mat. - På den punkten var jag inte alls lik min älskade mamma.. <3 Nu är klockan strax efter 21, och jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att få kvällen att gå. För att försöka att lätta upp stämningen lite, så kanske jag ska kolla efter lite skor, kläder och bikinis? Jag behöver faktiskt unna mig en eller varför inte två bikinis(ar)?, tills jag ska till Las palmas och steka i 14 dagar och jag ska också njuta varje sekund.

Jag längtar faktiskt. Det kommer vara så skönt, och att verkligen ha nånting roligt att se framemot, det hjälper just nu. Det är skönt att ha nånting att längta efter. Sommar....

Mamma <3 

Det är tufft, idag

Alltså, det är sjukt. Hur snabbt allting kan ändras egentligen? Jag blir så arg på mig själv vissa dagar. Vad fan har jag haft att klaga på förut? Jag menar, jag har haft världens bästa mamma hos mig jämt, i 21 år, utan att jag ens har insett det. Och såklart så ska man inse det, då hon har gått bort. Varför har jag haft världens ångest förut för? Vad har jag egentligen haft att klaga på? Den frågan ställer jag mig minst 100 gånger per dag nu.

Tack och lov har jag världens bästa pappa här, hos mig, vid min sida. Och det är jag så otroligt tacksam över. Jag försöker också att hela tiden tänka på att mamma är här också, fast jag inte kan se henne. Hon är i himlen, och jag är kvar här. Och jag ska klara det. Jag måste hela tiden tänka så, för annars så skulle jag lätt bryta ihop. Det är jobbigt att se pappa ledsen. Jag önskar jag kunde göra nånting för att allt skulle bli bra. Men det går inte. Eller de går, men det kommer ta tid. Det kommer rinna många, många tårar till. Och det är orättvist. Hoppas också att pappa tänker på att han inte är ensam. Mamma sa alltid att jag kunde inte fått en bättre pappa, och det är sant, så jävla sant. Mamma i himlen, och pappa här hos mig.

Jag älskar er, föralltid!


Dagarna går..

.... på något konstigt jävla sätt. Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva, för jag skulle kunna sitta och skriva om mamma, min fina mamma, hur länge som helst. Men, det tänker jag inte göra. För att jag vet att mamma på något sätt läser det jag skriver ändå, och hon skulle tycka att jag var töntig och att jag bara skrev en massa trams. - Min älskade mamma, förstår du att jag saknar dig?

Det är lite konstigt att dagarna går, även fast dom känns längre än förut. Jag vet att jag kommer växa och bli en starkare person efter de här. I hela mitt liv har det hänt saker, som jag har klarat, fast jag inte trott att jag ska de. Men det är annorlunda efter det här. Jag vet att jag kommer att klara de, för mammas skull.
- Jag ska leva för dig!


Min fina släkt, ni är alla underbara.
Jag har världens bästa pappa.
Och Joakim, du är min kärlek.
Tack för allt stöd.


Always, always

Nu har begravningen varit, och det är nu man ska börja att på något konstigt jävla sätt se framåt. Att lära sig leva med de här som har hänt och försöka att komma in i vardagen igen, planera hur framtiden ska se ut och bla,bla,bla. Men det känns, så konstigt. Begravningen var så himla fin, och självklart jobbig. Musiken, blommorna, kortet på mamma. Ja, det var så fint.

Det här hade jag aldrig ens tänk tanken på att de skulle hända, att det ens kunde hända. Det går inte att acceptera, det går inte att göra nånting åt. Skithelvetesatansjävabajs. Året började verkligen inte bra, men jag måste klara mig igenom det här. För min skull, för mammas skull. Jag vet att hon absolut inte hade velat att jag skulle deppa ihop totalt. Men jag skulle inte klara mig utan pappa, storasyster, hela tjocka släkten och Jocke. Jag älskar er!

Jag är iallafall säker på en sak, och det är att jag har mamma nära mig hela tiden. För jag vet att hon inte skulle lämna mig, aldrig. Jag önska bara att jag kunde se henne och prata med henne, skratta åt och med henne. Fina mamma, min fina lilla mamma. I´ll make it, I promise!

My brown eyed girl

Min mamma, min fina mamma.
När jag tänker på dig så ler jag..
Jag älskar dig, mamma!





Mamma sjöng ofta

Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva. Det känns som om att jag för första gången i hela mitt liv är helt tom på ord. Dom här dagarna, hade jag klarat mig utan. Att försöka att få in det som har hänt i huvet, det går nästan inte. Det är tomt och tyst utan min underbara, fina mamma.

Alla som kände henne, vet att hon sjöng så fort hon hade chansen (även om hon valde fel tillfällen ibland) slängde ur sig en massa konstiga saker (också det, ibland vid fel tillfälle) och skratta det var hon bra på (för högt, oftast.) Men, en mer underbar människa, de finns inte. Jag kanske inte alltid var på bästa humör, men jag vet att mamma alltid vetat att jag älskat och alltid kommer att älska henne. Näe, nu vart de jobbigt.....


En låt som jag, och kanske fler, alltid kommer
tänka på mamma då jag hör.
Jag saknar dig mamma, så det gör ont!


Mamma, min mamma

Jag kommer aldrig att förstå varför.
Varje dag utan dig, är hemsk.
Du fattas mig, varje sekund.


Jag älskar dig
..verkligen älskar!


Juldagen was N A J S

Tack och lov är julafton över, och det är ett helt år tills nästa gång. Men de är lite trist att juldagen är över. Det har på ett litet sätt blivit som en tradition att jag och mina fina kusiner går ut och super oss, ärligt talat, fulla. Och än en gång lyckades vi med denna kvällen. Även fast jag jobbade till halv 9, så var jag redo att pallra mig i väg då vi hade skjuts runt 9. Även att jag hann komma i kapp med drickandet tyckte jag var strålande. En super (humor..) kväll var det iallafall, och i sällskapet som jag hade, skulle jag lätt kunna göra om det.

Igår låg jag faktiskt, hela jävla dagen. Jag var så trött, och törstig hela dan. Usch, för bakfylla egentligen. Julafton kanske jag ska dra lite snabbt? - Överskattat, absolut. Eller så var de bara roligare då jag var mindre. Skitsamma. Fick iallafall fina klappar och min fina, fina lila klocka.

Jag måste börja göra mig klar, ska sätta mig i en kall bil och fara och hämta honey i Sundsvall. Jag har också tänkt att jag ska flörta lite med honom, så att jag får testa våra nya nålar ikväll. Jag har längtat!

Puss finast!

It´s getting better

Okej, det är 3 dagar kvar till julafton. Förstår ni det? Hela december har bara flygit förbi. Det kanske beror på att jag inte jobbat nånting, och mest bara funnits till. Men som sagt, det blir andra bullar 2010. (Som man säger varje år, jag vet). I morse tvingade jag mig iallafall upp runt 9 och tog mig en långpromenad med Saga. Det var lite kämpigt i början, för jag tyckte det var så förbannat kallt, eftersom att det var så himla varmt och skönt under täcket med honey brevid mig. Iallafall... så for jag och honey iväg på Hammarn senare. Släppte av honom, och for sedan och handla. Där jag träffa min underbara Marie och finaste Anna. Följde med Marie till HC, för att Anna skulle ta spruta. Följde med in där också, och gud vad jag tyckte synd om lillflickan. Men duktig var hon, såklart!

Tog en kaffe hos Marie, surrade lite strunt och sen hämta jag Jocke, och nu är vi hos mamma och pappa. Jag vill flytta, det kanske ni förstår? Det är så jobbigt att bo här, speciellt att man inte ha sina egna saker. Jag saknar våran säng så himla, himla, himla mycket. 

Näääeni, nu är det mat som väntar. Och jag är hungrig. Stuvademakaroner och krov, sååå Svensson, men såå gott! 

Livet utan pengar

Idag är det fredag och det är typ -26 grader ute. Jag som hade tänkt att jag skulle ta en lång promenad idag (har varit jävligt dålig på det sen honey kom hem, för jag vill hellre mysa med honom än att träna bort all jävla fetma på min kropp). Men, det är skärpning nu. Jag få dela upp det på något sätt. Jag vägrar bli ett fetto.

Igår var jag och mamma till Sundsvall, och köpte "dom sista julklapparna". Jotjena, även fast jag slösade upp typ hälften av mina sparpengar (på egentligen bara massa skit) så måste jag köpa en sak till, eller två. Jag vill egentligen inte använda mina sparpengar, för dom har jag tänkt att jag ska använda för att förstora tutarna. (Bli sur om ni vill, idioter) Har ni tur, så kanske jag skriver mer idag. Det var jäkligt länge sen jag skrev två gånger på en dag.
Men, love to u all!

I think about it, every day
... and it hurts.


Hon ska heta Savanna

Jag kanske borde skämas, eftersom att jag verkligen har varit dålig på att uppdatera bloggen. Men det känns inte som att jag har tid att sitta vid datan. Honey har kommit hem, och vi har liksom fyra månader att "ta igen". Det är skönt att ha honom hemma igen, det är skönt att ha någon att prata med mitt i natten eller smågnabbas på kvällarna. Jag gillar just nu bara läget förtillfället.

Jobbar gör jag inte heller, för jag har helt enkelt igen lust. Jag saknar inte alls jobbet. Eller, jag kan erkänna att jag saknar kafferasterna lite, men annars känns de som att jag är klar med de där stället och den sortens jobb. Kommer sääääääkert inte komma ifrån de helt, jag vet! Trist. Visst, det blir inga pengar. Men jag klarar mig nog endå ska ni se. Försöker att komma fram till vart vi ska flytta också, och det är svårt. Jag skulle kunna ta alla våra saker och flytta 100 mil härifrån, men det är inte honey så sugen på. Så vi få se, flytta inom den närmsta framtiden kommer det att bli iallafall.

Den 8:onde fick min fina kusin och hans fina fruga en liten tös, som jag redan har skvallrat om. Och ikväll ska vi fara och hälsa på dom. Jag ska alltså få snusa bebis. Jag har sett bilder på henne, och gud vad hon är fin. Mörka, mörka ögon och möööörkthår. Så söt. Hon ska heta Savanna.

Löööövliii


Pepparkakor

Mår illa, ont i magen och är ganska så trött. Det blir en lugn lördag. Åååååååååååhåå.

Jävla naglar

Som ni kanske vet, så tycker jag det är hur kul som helst att hålla på och fixa naglar antingen på mig själv eller andra, även att sminka tycker jag är kul. Men nu har mina naglar gått av, och dom är hur fula som helst. Det känns så himla konstigt att dom är korta nu. Aja, det var väl kanske inte så intressant.

Sen sist jag skrev, så har det väl egentligen inte hänt så mycket. Helgen var rätt lung, och mina änglar var här från lördag till söndag, så lite julpyssel vart de. Igår så for jag och lämnade av honey, för han skulle jobba. Och själv for jag till Marie. Myste på en stund, och provade faktiskt på att spela Sims 3. Skit coolt, så ni vet. Sen efter en stund så kom honey också. Eftersom att han, puckot, har lyft sönder sin axel. Någon sena eller skit som har gått sönder, så han kanske måste operera. Typiskt. Ehm, sen fick iallafall jag och Jocke för oss att vi skulle åka till Sundsvall och köpa julklappar. Jocke tyckte att vi skulle passa på att fara förbi Järvågård och hämta hem lite kläder som han hade kvar där. Och den vägen, var lång och tråkig. Jag trodde seriöst inte vi skulle komma fram. Men det gjorde vi och vi surrade lite och drack kaffe innan vi skulle bege oss vidare till Birsta. Men, vägen fortsatte att vara sliskig, spårig och jävlig. Jag var arg hela vägen. Men till slut kom vi fram och vi handlade en massa julklappar. Ärligt talat, så var jag förbannat stolt över att vi var så duktiga.

Jag vill också säga grattis till min älskade kusin Tjatte och hans fina fru Veronica, som i natt 00.07 fick sin lilla flicka.


Long time, I know!

Jag veeeeeeeeeet, att jag har varit dålig på att skriva. Men, jag har faktiskt inte haft tid. Jag har gosat med min älskling i stort sett hela tiden, sen har vi varit och våldsgästat Rasse, Linda och söta Elias. Det var en skit härlig helg, även fast en del saker hade varit skönt att slippa. Men, that´s life.

Nu ska jag ge min älskling en puss. I´ll be back, I´ll be back..

3 ord räcker

Jag älskar dig, Joakim
Det är underbart


Adios amigos

Nu far jag. Jag vet inte riktigt när jag kommer att ha tid att skriva igen. Jag kan iallafall säga att det inte kommer att vara mitt prio ett denna helg. Hörs till veckan, och då kanske jag har nånting smaskigt att berätta?

Hejdå :)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0